En månad i Ecuador

Den 4 december 2019 åkte jag till Arlanda flygplats för att utforska mitt hemland Ecuador. 

Jag mellanlandade i Amsterdam i två timmar och sedan fullföljde jag min resa till slutmålet, Ecuador. Det var 16 långa timmar som jag satt på planet då jag kollade på film och spelade Patiens. 

Jag kände nån gång i november att jag verkligen ville utomlands och varför inte till hemlandet som jag inte hade besökt på fem år. Fast den här gången skulle inte bli som dom andra. Denna gång skulle jag åka runt i landet, från stad till stad med en resväska och så blev det. 

Jag reste till sju olika städer med buss. Flygresan kostade 11.500 kr och alla bussresorna blev totalt cirka 1800 kr, lägger vi till taxiresorna också så kanske det blir cirka 5000kr på det, så alla transporter för hela resan landar på cirka 18.300kr totalt.

Quito – Först ut att besöka var Quito där jag bodde med min farmor och faster. Vi bodde i en lägenhet i ett område som heter  Carcelen. Quito blev mitt hem de första två veckorna, där utforskade jag först. Vad är grejen med att vilja veta mer om ett land när du inte vet något om huvudstaden. Så Quito blev det första målet. Det ni läser nedan är det jag lärt mig om huvudstaden Quito, informationen fick jag från Myriam Lucia, min farmor som var min guide under perioden i Quito.

Bild från platsen men inte med monumentet

I Quito var jag och besökte ett monument som är byggt för att markera var ekvatorn går och därav namnet “la mitad del mundo”, som man översätter till “Jordens mitt”. På toppen av monumentet finns det ett klot av metall som symboliserar jorden. På själva monumentet står det på alla sidor de olika riktningarna, Norte(N), Sur(S), Este(E), Oeste(O), från norr till syd går det en rak linje som markerar var ekvatorn ligger och de drar sig över hela området som kallas “La  ciudad de la mitad del mundo”.

En vecka senare går jag ner till stadion Rodrigo Paz Delgado, där köper jag en biljett till semifinalen i Copa Ecuador som är mellan LDU (laget jag supportat sen liten) och Emelec. Matchen spelades den 8 december 2019. När jag står i ledet för att köpa biljetter, kommer det fler andra personer som vill sälja biljetter till matchen. Direkt säger jag åt dem att jag inte är intresserad och då lämnar de mig. När matchen väl börjar kl 21 så känner jag direkt atmosfären, hur allt börjar skaka på läktaren för att alla hoppar och sjunger. Blev så nöjd trots att hemmalaget förlorade, för att jag hade vunnit en härlig upplevelse. 

Efter två veckor åkte jag till bussterminalen, Terminal terrestre de Carcelen, Där jag köpte min första biljett till Cuenca, en stad som ligger åtta timmar från huvudstaden. Efter att jag köpte biljetten åkte jag hem och packade för att vara borta i två dagar. När jag väl är i terminalen så ser jag hur fler personer som ska åka till andra städer redan är på plats och allt ser så trötta ut, alla halvsover och det finns folk som står och säljer kaffe och snacks. Jag minns att det var sjukt kallt den kvällen cirka 18 grader. Egentligen är det verkligen inte kallt, men när man väl vant sig vid värmen blir det så. Bussen kommer kl 23 typ så vi räknar med att vara framme kl sju typ. 

Cuenca

När jag väl kommer fram känner jag hur värmen knuffar mig så fort jag går av bussen. Allt var så ljust som om solen hade kastat en del av sig över området. Resan var bekväm, jag åkte med en resebyrå som min gudfar hade rekommenderat. När jag väl är där tar jag första taxin till hotellet Selina Cuenca, ett fint hotell som hade check in kl 13 egentligen, men de som jobbade i receptionen var så vänliga och lät mig checka in precis när jag anlände till hotellet. 

Första dagen vilade jag till klockan ett på hotellet sedan hyrde jag en cykel för 10 dollar för en dag. Jag cyklade bara runt till olika parker, en flod och runt i staden och såg kyrkor, matställen, marknader och en skyllt där det stod “Cuenca”. 

I och med att jag åkte ensam så fanns det inte mycket information som jag kunde ta in. Jag fick helt enkelt åka runt och upptäcka saker själv. Den parken jag cyklade till var bland de största parkerna jag sett i mitt liv och det var fullt med människor som lekte olika lekar och spelade olika sporter som volleyboll, fotboll, basket osv. Runt om i parken stod det massor med försäljare som sålde glass, köttspett, en god söt sak som kallades för “raspado”. Det är uppskuren is med tillsatt smak.

 Floden jag tittade på var inte särskilt lång men jag ställde mig i mitten på en bro över vattnet med min cykel. Jag blundade en stund och kunde inte höra annat än vattnet som slår mot stenarna under mig och så fort jag öppnade ögonen igen så hörde jag allt ljud igen. Vattnet var inte genomskinligt men det var inte heller smutsigt alls, det var någonstans där emellan. Därefter cyklade jag tillbaka till hotellet för jag var tydligen ute i ca 9 timmar. Så jag gick ut efter mat och hittade en Mc Donalds och tog med mig maten som jag kunde käka på en bänk utomhus. Så jag åt klart och gick och sov på hotellet därefter.

Bild efter kvällen efter jag käkade

Dagen efter tog jag en buss i ca 2 timmar för att komma till ett naturreservat som heter “Parque Nacional Cajas”. Där fanns det så mycket natur som i Sveriges skogar, såg grönt vart jag än vände mig om, och en stor blå sjö i mitten, som skogen skyddar med sina träd. Jag åkte med 6 andra personer som var från Tyskland och Schweiz, de var hur roliga som helst. Vi badade i det iskalla vattnet; när jag väl hoppar i känner jag hur hela min kropp börjar sticka till ganska mycket, men efter en stund så var allt lugnt. Sjön var 15 meter djup sa vår guide Julio. Vi fick bada i 10 minuter bara, Julio berättade hur han sett folk få kramp i vattnet om de varit  i vattnet mer än 13 minuter. Efter det var vi på väg hem till hotellet, och därefter var klockan 17 och jag hade köpt en bussbiljett dagen efter till en annan stad. Otavalo. 

Otavalo

I Otavalo var jag bara i en dag för att min farmor hade berättat för mig att det verkligen inte finns mycket att göra där. Jag åkte till Otavalo för att komma närmre mitt nästa mål i och med att det var för lång resa annars. 

Men iallafall, när jag väl anlände till bussterminalen tittar jag ut ur fönstret och ser hur folk sitter och äter på små matställen som står uppställda med tält, och jag som inte hade ätit något under denna bussresa mer än några bananchips var ju hur hungrig som helst. Så när jag väl kliver av och känner av de mest rikaste, goda och starka dofterna började min mage skrika efter mat. 

Marknaden som jag åt maten på

Det var en rätt som heter “Fritada”, den rätten har upphackade fläskbitar som de friterar, därav namnet, och kokt potatis med en sallad som innehåller tomater, lök, koriander och citron. Den serveras med en speciell sås som jag kan jämföra med en barbecuesås.Därefter att jag fyllt min mage, började jag gå runt i den lilla staden. Efter en stund såg jag ett kors uppe bland bergen, så jag gick upp och kollade på det. Det var sjukt många ungdomar där så jag valde att gå och prata med dem. De var schyssta personer som lät mig hänga med när de grillade.Vi gick på tivoli och åkte berg och dalbanor. Jag åkte ofta med en person som hette Christian, Efter det tog jag farväl för de skulle på fest, men jag är inte en festprisse så jag var tvungen att tacka nej för denna gång. 

På väg hem såg jag en sjukt stor marknad där jag kollade efter kläder, smycken och massa annat. Jag gick runt där i kanske 20 minuter. Efter det åkte jag till hotellet och sov, för dagen efter skulle jag till den efterlängtade stranden. Jag skulle åka direkt till Atacames.  

Atacames

NU var det dags för stränderna. Jag var i Atacames i fem dagar, där de första tre dagarna såg exakt likadana ut.

 När jag först klev av bussen vid terminalen la jag märke till att istället för bilar åker de trehjuliga motorcyklar i denna stad. Sjukt imponerande och intressant. Bara det gav mig en så värmande känsla. Jag tog en sån till hotellet. Vi är bekanta med detta hotell i och med att senaste gången jag var i Ecuador och vid denna strand så bodde jag och min familj på detta hotell under jul och nyår. Klockan var 7 på morgonen när vi väl kom till hotellet först. Jag checkade in direkt för att jag hade redan betalt och allt det. Jag tog mina saker och åkte upp med hiss till mitt rum, valde att sova fram till kl 13 för jag kunde verkligen inte sova ordentligt på bussen. 

Vaknade kl 13 då jag hade satt larmet. Jag gick ut på gatorna och käkade på en restaurang vis stranden. det var seafood Sjukt gott. Efter det vilade jag, jag solade och sen badade jag. 

Bild på maten

Jag minns att när jag för första gången skulle hoppa i havet så sved det som fan i ögonen och då kom jag ihåg att det var saltvatten. Jag lyckas bada i två timmar tills jag blev trött. Efter det gick jag till poolen och badade där i 30 minuter. Hungern börjar kicka in så jag går upp till mitt rum och byter om. Sätter på mig ett lite finare plagg och går ut på gatorna i Atacames. Letar efter en restaurang som kan tillfredsställa min mage. Hittade en ganska snabbt och satte mig där. Jag drogs till den för att de spelade live musik med band och det var bara skönt. Efter att jag ätit klart går jag till hotellet och vilar inför nästa dag. och så ser de tre första dagarna ut. Exakt så. Den fjärde dagen blir jag sjuk och är bara i hotellområdet. alltså vid poolen och baren typ för att få bra med luft. Fram till den dagen då jag skulle åka iväg till en annan strand. 

Manta

Bild på huvudgatan i Manta

Sen blev det Manta, den finaste staden jag varit vid. Sjukt  fint strandområde, men nätterna där var en helt annan sak. Ljuset lyste upp alla gator på ett sätt som jag aldrig sett förr, allt var så färgglatt. Jag stannade där i tre dagar. Först jag badade mindre i Manta och Montanita. Började ogilla saltvattnet. Åkte en “mask buss”, en sån för små barn som åker på gatorna och visar allt. Allt var så vackert på kvällen. I Manta var nattlivet det roliga, jag minns att vid parkerna så fanns det folk som uppträdde. Så kul. Och ALLA ljus som var tända lyste upp staden på ett så vackert sätt. Manta hade också, enligt mig, en jättefin strand som påminde mig lite om LA. Området med matställen var proppat med människor. Och samma där, det var seafood som gällde. Samma schema gäller här som i Atacames, bara det att hotellet ligger betydligt längre bort från stranden än innan. 

Guayaquil

Sista staden jag besökte innan jag åkte till huvudstaden igen och åkte hem till Sverige.

Bild från den kvällen

  I Guayaquil var det sjukt varmt och där bodde jag med släktingar också. Åkte runt med mina kusiner. De såg till att jag kände mig som hemma. Under all den här tiden då jag åkt runt ensam så kändes det bra att vara med sin familj.

 Vi åkte till zoo där och en nöjespark. De tog mig till ett museum som visar hur staden grundades och hur allt ser ut. PÅ kvällarna åkte vi till klubbarna och drack lite öl. Ölen i Ecuador är inte alls stark, vilket funkar bra för mig för att jag dricker nästan aldrig och försöker att göra det så lite som möjligt, fast just i den stunden kände jag att det var en härlig stämning med den fina solnedgången som var riktad mot mig och med bra sällskap.

Och efter det tog min resa slut, efter det åkte jag tillbaka hem på morgonen med buss till Quito, och så ska jag tillbaka till Sverige två dagar senare. 

Sista dagarna såg jag till att köpa hem de saker som min familj vill ha med hem. Vilket var kläder för att det var billigt, kläder till min syster och min yngsta bror. Kryddor som inte går att hitta i Sverige som “ranchero”, en  riktigt god krydda som man häller på ägg och det ger maten en så god och unik smak. Och det viktigaste som alla tjatade om var godiset. Godis som klubbor, choklad och andra sötsaker som inte finns i Sverige.. 

Efteråt gillar jag att jag nådde mitt mål att utforska och lära mig mer om mitt land,. Jag har lärt mig så mycket mer än vad jag förväntade mig, Jag lärde mig mer om kulturen, hur folk i de olika städerna betedde sig och hur annorlunda de pratade, vissa pratade med roliga accenter. Jag lärde mig om vissa monument och om nattlivet i de olika städerna som jag besökte. 

Så snabbt som tiden gick har den aldrig gått, fast jag ser det som något positivt, för som man säger. Tiden går fortare ju roligare man har. jag är glad över denna resa, det jag gillade mest var maten och stränderna. specifikt maten i Atacames och ständerna och nattlivet i Manta. Finns ingen stad eller plats som jag ogillade. TACK FÖR MIG!

Författare: Brandon AArias

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *