Sveriges första kvinnliga journalist

Wendela Hebbe var Sveriges första kvinnliga journalist, men likt många andra kvinnor från historien har hon tyvärr hamnat i skymundan. Wendela Hebbe var en unik journalist, hon var inte bara den första kvinnliga journalisten utan hon satte även socialreportaget på kartan. Hon var en målmedveten kvinna som förändrade samhället i Sverige samt byggde upp en karriär utan en man vid sin sida.

Wendela Hebbe föddes den 9 september 1808 i Jönköping, föräldrarna var Samuel och Maria Åstrand. Hon hade en äldre bror Jan som dog innan han blev vuxen, men hon fick växa upp med sina två yngre systrar Petronella och Malin. Wendelas far var en kyrkoherde och hade ryktet om att vara sträng. Men privat mot sina döttrar var han kärleksfull. Han kallade sina döttrar för Frågvis, Näsvis och Envis, och Wendela var den frågvisa (Populär historia, 2008). Inte konstigt att den Frågvisa blev en journalist! Wendelas uppväxt var ovanlig, eftersom fadern var väldigt modern i sin tid. Han tillät sina döttrar att studera många ämnen, vilket var sällsynt.  Deras far ville inte att döttrarna skulle spendera vardagen genom att brodera och sy. (Wendelas vänner, 2017) Så Wendela hade flera intressen som hon utvecklade från barndomen, t.ex älskade hon litteratur och läste gärna många böcker. Hon var duktig inom språk och kunde tala engelska, franska och tyska flytande.

År 1832 träffade hon juristen Clemens Hebbe och de gifte sig det året. De flyttade ihop på Clemens ärvda gård Näsbyholm utanför Värnamo. De fick tre döttrar ihop – Fanny, Techla och Signe. Men äktenskapet varade inte länge för dem. April 1839 flydde Clemens från familjen under natten för att resa iväg till USA. Orsaken var att han hade satt familjen i konkurs eftersom han hade sålt 50 oxar och tagit betalt i förväg. Problemet var att oxarna existerade aldrig. Clemens skulle nu bli kallad för en bedragare och hamna i fängelse, men han klarade inte av konsekvenserna och valde att lämna landet samt familjen för att aldrig återvända igen. (Populär historia, 2008)

Wendela Hebbe var nu ensam med tre barn och fick sälja gården, samt att alla pengar gick till fordringsägarna. Trots att hon var nu en ensamstående förälder till tre barn, dessutom en kvinna i dåtidens Sverige valde hon aldrig att ge upp. Tidningen Populär historia (2008) hänvisar att man kan se en annons som las ut den 21 januari 1839  i Jönköpings tidning där det stod:

– Undertecknad som nästa månad flyttar till Jönköping och kommer bo i Änkefru Frybergs hus vid Stora gatan, anmäler sig att åt barn ge lektioner i musik, elementerna av sång, ritning, målning, lithocromie samt i tyska, engelska och franska språken. Klemenstorp den 17 september 1839”

Wendela Hebbe född Åstrand.

Den 21 Juli 1841 skrivs anställningsavtalet mellan Wendela Hebbe och Aftonbladet” 

Men läraryrket varade inte så länge, år 1840 skrev Wendela sin första roman “Arabella” som blev antagen av Lars Johan Hierta, redaktör på Aftonbladet. Detta ledde till att Wendela flyttade till Stockholm, närmare sagt Gamla stan med sina döttrar och fick uppdrag av Hierta att skriva bokrecensioner på prov för tidningen, som låg i Norrmalm.  Detta blev lyckat och den 24 Juli 1841 skrivs anställningsavtalet mellan Wendela Hebbe och Aftonbladet. (Tidningen Kulturen, 2008) Det blev inte bara historiskt, för att Wendela blev Sveriges första kvinnliga journalist, utan också för att hon fick en hög lön, vilket var ovanligt för kvinnor på den tiden.

Ju längre tid Wendela arbetade för Aftonbladet desto fler arbetsuppgifter fick hon. Hon började skriva kulturartiklar, noveller, sagor och visor som publicerades för Aftonbladet. Sen började Wendela även översätta böcker av utländska författare, bl.a Charles Dickens verk. (Tidningen Kulturen, 2008) Wendela skrev även romaner, år 1846 släpps “Brudarne” och år 1851 släpps en annan roman “Lycksökarne”.  Två sagoböcker som publicerades på 1870-talet, “I skogen” samt “Bland trollen” blev även extra uppmärksammade. (Wikipedia)

Det var väldigt radikalt på den tiden att just en kvinna skulle skriva ett socialreportage” 

Wendela började jobba som en socialreporter ett tag med andra skribenter från Aftonbladet. Det var normaliserat under Wendelas tid att man såg ner på fattiga människor, som att de var lata och hade moraliska brister. Folkets syn på fattiga ville Wendela ändra på, enligt henne var det missväxt, sjukdomar och det ojämställda samhället som orsakade fattigdom. Inte på grund av lathet. (Populär historia, 2008)  Det var väldigt radikalt på den tiden att just en kvinna skulle skriva ett socialreportage, speciellt om de fattiga. Wendela besökte de fattigas hem och fick ta en del av deras situationer. En familj som berörde Wendela starkt var att en hustru, Britta, fick ta hand om tre barn och hennes man som var sjuka. En av barnen hade just dött också. Britta försökte få ihop vardagen genom att arbeta som en piga, men pengarna räckte inte till.

Efter Wendelas reportage “Mor Britta i sin lycka” som handlade just om familjen, så fick familjen nu möjligheten att försörja sig med mat och kläder. Tack vare att folket insåg deras situation. Wendela skrev flera reportage om fattiga som bland annat “Krigarens änka” och “En fattig familj”. (Populär historia, 2008) Wendelas mål var som sagt att uppmana det svenska folket att välgöra och få bättre medkänsla för de fattiga. Det lyckades!  

“Wendelas skrivteknik är lika modern idag som det var förr”

Wendela var även kvinnorättsaktivist, hon publicerade ett reportage “En fattig kvinna” som skildrade fattiga kvinnors situation i samhället. (Yvonne Teiffel, 2017) Ami Lönnroth skriver i en artikel om Wendela att hennes skrivarstil var att väcka medlidande till läsarna. “Wendela spar inte på detaljerna när det gäller att beveka sina läsares hjärtan” skriver Lönnroth.  

“Den raska, oförtrutna kvinnan är emellertid för närvarande icke arbetsför, och sålunda ut stånd att förtjäna en enda vitten, ligger i olidlig värk både natt och dag, och barnen frysa och hungra omkring henne.” (Wendela Hebbe) Detta stycke från “En fattig familj” väcker verkligen medlidande! Precis som Lönnroth gav exempel på. Britt Hultén skriver i samma artikel som Ami Lönnroth att Wendelas skrivteknik är lika modern idag som det var förr:    “Den vanligaste formen genom decennierna är en blandning av miljöbeskrivning, scenisk framställning, direkta anföringar och i någon mån också en reporter som reflekterar och värderar.” Vilket betydet att Wendela var en journalist som kunde skriva reportage som påverkar, precis som det ska göra idag också.

I privatlivet var Wendela onekligen populär bland männen inom societeten. Esaias Tegnér, en känd kulturpersonlighet, var mycket intresserad av Wendela och uppvaktade henne. I brev till Wendela föreslog Esaias intima möten, men snabbt fick han nobben. Genom tidningen Populär historia, år 2008 kan man få ta del av Tegnérs brev till Wendela: “Ack Vendela, hur skall jag, den försmådde, kunna ha någon levnads eller sångarlust då du icke kan älska mig. Mitt hjärta, kanske till någon del Svenska sångens öde, vilar numera i dina händer; skall den förvissna där? “

Detta hände då innan hennes man Clemens Hebbe valde att lämna landet, men även efteråt har flera män uppvaktat henne. Men Wendela hade en nära bästa vän hela livet och det var Carl Jonas Love Almqvist, en välkänd svensk författare.  “Han var aldrig som så många andra förälskad i henne” har Wendelas dotter Signe berättat.  Men vänskapen blev kontroversiellt. Senare skulle Carl Jonas Love Almqvist  bli anklagad för mordförsök och han flydde till USA för att undgå från rättvisan. Men Wendela tvivlade aldrig på Almqvist  och de fortsatte att brevväxla fram till hans död. (Populär historia, 2008)

“När Wendela skulle fylla 43 år upptäckte hon att hon var gravid” 

Wendelas sanna kärlek var Lars Johan Hierta, han som anställde henne på Aftonbladet. De inledde ett förhållande och de bodde bredvid varandra så Hierta kunde gå från sin fru till sin älskarinna hur lätt som helst, fast det var 

förmodligen påfrestande för båda parterna.  När Wendela skulle fylla 43 år upptäckte hon att hon var gravid. År 1852 föddes sonen Edvard när Wendela var i Tyskland. Edvard får inte bära någon av föräldrarnas efternamn utan han uppfostras hos en tysk familj. (Tidningen Kulturen, 2008) Dock får han flytta hem till familjen Hierta några år senare, fast som “fosterbarn”. Det var inte förrän i vuxen ålder Edvard fick reda på sanningen. (Populär historia, 2008)

När Lars Johan Hierta gick bort 1872 flyttade Wendela från Gamla stan till en lägenhet intill Humlegården. Då hade hon just förlorat synen och var nästan förlamad på grund av reumatism. Hennes dotter Signe flyttade in för att ta hand om henne. Wendela avled den 27 augusti 1899, vid 91 års ålder. (Tidningen Kulturen, 2008)

Idag finns det en förening som heter “Wendelas vänner” som har sett till att bevara Wendelas sommarhus i Södertälje som hon fick av Hierta. (Wikipedia) “Wendelas vänner” har också en tidning som de publicerar några gånger om året, som just handlar om henne och hennes verk.

Sandra Dyrell Englin 

Bilder: WIkipedia och Wendelas vänner

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *